Örebro (Närke), accisrättens protokoll 1743-1788

Målning av en gumma med ett salustånd som pratar med tre unga pojkar.

Målning av Alexander Clemens Wetterling (1796-1858). UUB 4174.

Från och med cirka 1670 fanns det i en del svenska städer så kallade accisrätter. De hade till uppgift att kontrollera att folk betalade tull som de skulle och att tullpersonalen uppförde sig som den skulle. Örebro var en av de städer som hade en accisrätt. Från dess protokoll har drygt 200 försörjningsaktiviteter analyserats och registrerats i GaW.

Aktiviteterna berättar om tulltjänstemän och deras vardag, om deras familjer och om människor de möter i sin ämbetsutövning. Vi läser om besökare och accisskrivare, om pigor och hustrur. En hustru Malin säljer näsdukar; besökaren Forsberg missar att notera att en änka slaktat en ko för husbehov och försöker föra in uppgiften i efterhand, men upptäcks; och en skomakare Ek glömmer att anmäla sin hustrus brännvinsbränning till acciskammaren, då magistraten beordrar honom att skotta bort snön från gatan.

Beskrivning av källunderlaget

Inom ramen för forskningsprojektet Gender and Work har delprojektet "Embodying the state in a local context: lower civil servants and their households, 1650 to 1800” (forskare Maria Ågren) registrerat försörjningsaktiviteter från Örebro. Syftet har varit att besvara frågor om kvinnors och mäns konkreta arbete i lägre tjänstemannahushåll. Ett urval av försörjningsaktiviteter, företrädesvis tullares och kvinnors, i accisrättens handlingar 1743-88 har sammanfattande excerperats, samt analyserats och registrerats. Observera att inte alla källtrogna variabler är bokstavstroget registrerade.

  • Antal fall: 38
  • Antal aktiviteter: 209
  • Antal ord källtext: 4 097
  • Källtroget transkriberat: DELVIS
  • Bilder av originalkällan i GaW: NEJ
  • Registrerat av: Maria Ågren

Läs dokumentationen kring källunderlaget (pdf) Pdf, 46 kB.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin