Metod- och begreppsutveckling

Vad människor arbetat med i det förflutna är bland det viktigaste som historiker vill veta mer om. Vad gjorde folk hela dagarna? Denna till synes enkla fråga är ganska svår att besvara, dels för att det inte finns några lättillgängliga uppgifter om människors tidsanvändning, dels för att frågan om människors arbete hänger intimt samman med samhällets maktstrukturer. Det senare krånglar till det när vi vill förklara människors arbetsmönster. Vi kan inte bara utgå ifrån att människors arbete återspeglar deras intressen och fria val. Historien om arbete är ofta en historia om tvång.

Det här projektet studerar mäns, kvinnors och barns faktiskt utförda arbete under tiden 1500 till 1900, så som det omnämns i dåtida dokument. Särskilt rättsprotokoll och bouppteckningar används, men även andra källor. Omnämnanden av arbete tar ofta formen av verbfraser (som ”hugga ved”, ”mata höns”, pligga skor”, ”måla porträtt”). Forskarna analyserar och sparar sådana uttryck i en specialbyggd och allmänt tillgänglig databas (www.uu.se/gaw). Även uppgifter om de personer som utförde arbetet analyseras och sparas. Identifieringen av vilka verbfraser som är intressanta görs av historiker, men i projektet ingår tvärvetenskapliga samarbeten med syfte att utveckla nya datorprogram så att identifieringen på sikt kan göras automatiskt.

Historiker i hela världen studerar människors arbete i det förflutna men man använder ofta olika metoder och man beskriver sina resultat med hjälp av olika begrepp. En del särskilt inflytelserika metoder och begrepp finns förstås, men är färgade av den historiska utvecklingen i England och Nederländerna och passar egentligen mindre bra för många andra länder. Det här projektet syftar därför till att utveckla metoder och begrepp som är mer generellt användbara. Ett annat syfte är att undersöka förändring över tid. Skedde det någon förändring i människors arbetspraktiker eller har till exempel gifta kvinnors arbete bestått i att sköta hushåll och barn från 1500 till 1900? Projektet utgår ifrån hypotesen att även om det skulle vara så att en del sysslor faktiskt förblivit oförändrade över långa tidsspann så har deras mening och funktion ändå förändrats. Ett sätt att fånga detta är att tala om en övergång från ett uppgiftsorienterat till ett yrkesorienterat samhälle. Denna övergång skedde förmodligen vid olika tidpunkter i olika delar av världen och är kopplad till en rad andra stora förändringsprocesser. I projektet jämförs därför olika områden med varandra.