Vad händer med tvåförsörjarmodellen? Äktenskap och tjänstefolk i Sverige 1720-1880
I projektets första fas visade Gender and Work på äktenskapets grundläggande betydelse för människors försörjning och vardagliga arbete under perioden 1550–1800. Genom att studera konkreta försörjningspraktiker fann vi att
- det tidigmoderna Sverige byggde på en tvåförsörjamodell, såväl idémässigt som i praktiken; både man och hustru förväntades bidra till hushållets försörjning
- skillnaden mellan vad gifta och ogifta personer gjorde var på många sätt större än den skillnad som fanns mellan kvinnor och män
- äktenskapet medförde auktoritet och tillgång till resurser för både kvinnor och män
Dessa, och andra, resultat beskrivs närmare i boken Making a living, making a difference.
I projektets andra fas undersöker vi vad som sker med dessa mönster under övergången från det tidigmoderna till det moderna samhället.
- Forsatte tvåförsörjarmodellen att vara grundläggande för såväl hushållens försörjning som samhällsekonomin?
- Kvarstod civilståndet som bestämmande för vad människor gör?
- Ökade skillnaden mellan män och kvinnor i fråga om vem som gör vad?
- Hur förhöll sig allt detta till eventuella förändringar i ideal?
I Fokus: Västmanland 1720–1880
Övergången från det tidigmoderna till det moderna samhället var en period som innefattade stora förändringar, inte minst vad gäller människors försörjning, arbete och genus. Den verbinriktade metoden ger unika möjligheter att studera dessa förändringar i människors konkreta vardag. Genom att förena detaljnivån med ett långt tidsperspektiv, och genom att använda samma metod och samma typ av material i studien av såväl den moderna som den tidigmoderna tiden, kan vi ge betydelsefulla bidrag till kunskapen om kontinuitet och förändring under 1800-talet.

Snevringe och Tuhundra härader, samt Västerås
stad,i Västmanland.
Då frågan om förändring står i fokus för undersökningen måste undersökningens geografiska område begränsas (i motsats till projektets första fas som studerade hela Sverige.) Den geografiska begränsningen ger också möjlighet att samla in mer data kring de individer som undersöks. För ändamålet har ett område i Västmanland, i trakten kring Västerås, valts ut som lämpligt.