Forskningsprojektet Gender and Work
Forskningsprojektet Gender and Work bedrivs vid Historiska institutionen vid Uppsala universitet. Dess övergripande syfte är att öka kunskapen om mäns och kvinnors arbete i äldre tid.
I dess första fas, 2010–2014, undersökte projektet hur kvinnor och män i Sverige försörjde sig under perioden 1550–1800. Under projektets andra fas, 2017-2021, studerade vi hur detta förändrades under 1700-och 1800-talen. Projektets tredje fas syftar till att vidareutveckla metoder och begrepp som är mer generellt användbara vid historisk forskning om människors arbete i det förflutna och i jämförelse med andra länder. Den tredje fasen löper från år 2020 till och med 2029 med finansiering från Vetenskapsrådet.
Frågan om hur kvinnor och män försörjde sig ska uppfattas mycket konkret. Vad som intresserade oss var inte allmänna, svepande svar som ”människor försörjde sig på jordbruk” eller ”de flesta var bönder”. Det visste vi redan. Vad vi sökte efter var den konkreta arbetsdelningen:
- Vem gjorde vad?
- I vilka sammanhang?
- Vad betydde arbetet för den som utförde det?
- Vad betydde arbetsdelningen för samhället i stort?
Trots att detta är mycket grundläggande frågor var det någonting vi visste förhållandevis lite om. Vad gjorde egentligen en bonde på dagarna, rent praktiskt? Vad gjorde hans hustru, hans dräng och hans barn? Såg det olika ut i olika delar av landet? Förändrades det över tid? Eller om vi tittar i ett hantverkarhushåll: vilka arbetsuppgifter sköttes av mästaren? Vad gjordes av lärlingarna och gesällerna? Vad gjorde hantverkarhustrun? Vad gjorde egentligen en adelsman?
Wallenberg scholars
GaW och anslaget Wallenberg Scholar
Forskningsprojektet Gender and Work blev möjligt tack vare ett Wallenberg Scholars-anslag till professor Maria Ågren.
"Att få förtroendet att genomföra det här projektet är det mest fantastiska som hänt mig som forskare. Här kan vi jobba storskaligt och i team, fast det handlar om humaniora. Det typiska är annars att humanister jobbar med enmansprojekt."
(Maria Ågren, projektledare)
Doktorander inom GaW
Avslutade doktorandarbeten
- Christopher Pihl disputerade år 2012 med avhandlingen Arbete: Skillnadsskapande och försörjning i 1500-talets Sverige
- Christoffer Åhlman disputerade år 2019 med avhandlingen Mötet med det skrivna ordet: Kvinnors läsande och skrivande under 1700-talet.
Pågående doktorandarbeten
- Jezzica Israelsson arbetar med en avhandling om hur människor på 1700-talet använde sitt arbete som argument när de bad om hjälp och ställde krav på rättigheter.
- Caroline Lindroth arbetar med en avhandling om kvinnors och mäns försörjningsarbete i och kring Sala silvergruva från sent 1700-tal till sent 1800-tal.
- Carolina Menker arbetar med en avhandling om äldre människors sätt att försörja sig och bli försörjda i 1700-talets Sverige.
Varför är arbete förr i tiden intressant?
- För att förstå människors levnadsvillkor
- För att förstå relationen mellan kvinnor och män
- För att förstå det ekonomiska livet och den ekonomiska utvecklingen
Varför har vi vetat så lite?
- Vår kunskap om det förflutna är beroende av de spår som det förflutna lämnat efter sig. Spåren återspeglar vad människor var intresserade av att skriva ner. Det självklara – t.ex. människors vardagliga sysslor – kommenterades sällan.
- Yrkestitlar var ovanliga, särskilt på landsbygden och särskilt bland kvinnor.
- Uppgifter om vad människor faktiskt gjorde går att hitta, men det är tidskrävande och därmed dyrt att samla in.
Mycket av den kunskap som fanns om arbete i äldre tid byggde på uppgifter från 1800-talet. Det var en period då samhället förändrades kraftigt. Det är därför långt ifrån säkert att de förhållandena som rådde då också gällde för äldre tid. Inom Gender and Work gick vi därför längre tillbaka i tiden för att på empirisk väg undersöka vad människor i olika samhällsgrupper, i olika åldrar och med olika kön, gjorde för sin försörjning.
