Att tilltala överheten

Suppliker som kulturarv och källa till kunskap

Ett tvärvetenskapligt VR-projekt som utgör en del av GaW

Suppliker (Eng. petitions) är ett annat ord för böneskrifter. I Europas förmoderna och fördemokratiska samhällen var möjligheten att vända sig direkt till kungen (eller till den som kungen delegerat detta ansvar till) en kanal för kommunikation och inflytande. Suppliker kunde även riktas till domstolar, godsägare och riksdag. Även de, som stod längst ner i samhällshierarkin, hade rätt att lägga fram sin sak inför högre instans, och de kunde få rätt. Suppliker blev i sådana fall säkerhetsventiler, och supplikrätten var viktig för de styrandes legitimitet. Forskningen har dessutom visat att suppliker var en viktig källa till information för de styrande. Suppliker kunde ge impuls till ny lagstiftning och uppgifter i suppliker kunde avslöja om tjänstemän misskötte sig. En stor del av supplikmaterialet kan antas handla om människors konkreta möjligheter, och svårigheter, att försörja sig. Både kvinnor och män skrev suppliker.

På senare år har intresset för supplikmaterialet ökat både inom Sverige och internationellt. Dess potential är uppenbar men eftersom det samtidigt är omfattande, heterogent och svåröverblickbart återstår mycket att göra. Inte minst behövs det bättre sökvägar in i de arkivserier där materialet förvaras. Materialet måste indexeras, registreras, tillgängliggöras och, i valda delar, analyseras utifrån vetenskapliga frågeställningar. Det här aktuella projektet avser att göra just detta.

Projektet syftar till att indexera, registrera, tillgängliggöra och utifrån vetenskapliga frågeställningar analysera en i svensk forskning underutnyttjad men rik källa: suppliker. Projektet bidrar även till det långsiktiga målet att göra äldre handskrivna texter maskinläsbara.

I projektet samarbetar historiker vid Historiska institutionen, Uppsala universitet, och arkivarier vid Riksarkivet, Uppsala. Skrivelser från enskilda riktade till länsstyrelsen i Örebro län under 1700-talet (67 volymer) har fotograferats och gjorts allmänt tillgängliga via Riksarkivets resurs Digitala forskarsalen. Av dessa har innehållet i elva volymer indexerats, för att på så vis skapa bättre sökvägar samtidigt som det blir möjligt att klarlägga suppliken som litterär, språklig och juridisk form (se Supplikregistret nedan). Ungefär 20 procent av materialet kommer även att detaljanalyseras och registreras i databasen GaW utifrån frågeställningar om kvinnors och mäns arbete och försörjning. Eftersom GaW är allmänt tillgänglig (open access) via webbplatsen http://gaw.hist.uu.se, kommer även detta material att kunna användas av andra forskare och allmänhet. Skolungdomar och studenter kan lätt bekanta sig med materialet, som därmed kan bidra till deras lärande. Materialet ska även användas av språkteknologer (vid Institutionen för lingvistik och filologi, UU) och bildanalytiker (vid IT-institutionen, UU) med syfte att utveckla tekniker för automatisk analys av förmoderna handskrivna texter. Projektet bygger således på tvärinstitutionellt och tvärvetenskapligt samarbete mellan historiker, arkivarier, språkteknologer och bildanalytiker. Det utgör därmed ett bidrag till fältet Digital Humaniora.

Supplikregistret

En supplik från sjuttonhundratalet.
  • Nu finns ett register över suppliker riktade till länsstyrelsen i Örebro län under 1700-talet.
  • Riksarkivets ämnessida om suppliker finns registret att ladda ner i Excelformat samt en presentation av registret författad av Linda Oja vid Riksarkivet i Uppsala.

Vetenskapliga publikationer

  1. Jezzica Israelsson, “Supplikmål till länsstyrelsen”, i Fantastiska verb. Hur man fångar uppgifter om kön och arbete, Västmanland 1720-1880, Jonas Lindström, red., Opuscula Historica Upsaliensia 58 (Uppsala 2020).
  2. Linda Oja, Kärt besvär. Vägledning till supplikmaterialet i myndighetsarkiven. Landsarkivets i Uppsala småskrifter nr 11 (Uppsala, 2020).
  3. Linda Oja, “Att tillgängliggöra supplikmaterial”, Historisk tidskrift (Stockholm, 2020), vol. 140, nr. 4.
  4. Linda Oja, “Bergslagens hjärtefrågor speglade i 1700-talets suppliker”, Bergslagshistoria 2021.
  5. Maria Ågren, “Att tilltala överheten: Suppliker som kulturarv och källa till kunskap” i Årsbok för Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (2022).
  6. Ellinor Lindqvist, Eva Pettersson & Joakim Nivre, “To the Most Gracious Highness, from Your Humble Servant: Analysing Swedish 18th-Century Petitions Using Text Classification”. Proceedings of the 6th Joint SIGHUM Workshop on Computational Linguistics for Cultural Heritage, Social Sciences, Humanities and Literature 2022.
  7. Ellinor Lindqvist, Eva Pettersson & Joakim Nivre, “Low-Resource Techniques for Analysing the Rhetorical Structure of Swedish Historical Petitions”. Proceedings of the Second Workshop on Resources and Representations for Under-Resourced Languages and Domains (RESOURCEFUL-2023).
  8. Örjan Kardell, “Supplikers väg genom länsstyrelsen i Örebro”, Arkiv. En tidskrift om informationshanteringens alla aspekter nr. 2 (2023).
  9. Örjan Kardell, “Administrativ praktik. Länsstyrelsens i Örebro län handläggning av suppliker 1758-1770”, insänt till tidskriften Scandia (2024).
Senast uppdaterad: 2024-01-24